Seperationsångest.

Ted har under veckan haft problem att somna för kvällen, han har behövts sövas i famnen men när man lagt ner han i sängen har han blivit ledsen i sömnen och sedan vaknat, fått hålla på tills han inte orkat mera och somnat av utmattning. Sedan under natten har han vaknat 3-4 gånger i panik och tokgråtigt.
 
Elin nämnde ikväll detta med de olika faserna så började googla på det. Verkar faktiskt som att Ted kan befinna sig i den där seperationsfasen som de kan hamna i kring vid ca 7 månader. Då förstår dom små att mamman och pappan ibland kan försvinna, det ger dom mardrömmar och extra behov av närhet. Även kan det nu komma det här med reservation för främlingar eller personer som inte tillhör familjen trots att de träffats förrut, där är Ted nu lite grann, han kan bli ledsen om någon han inte träffat på ett tag försöker ta i honom.
 
Det kan varit en stor omställning för Ted som spenderat varje dag med mig nu börjar vara med pappan i stället medans jag är borta om dagarna nu och det påverknar nog sömnen en hel del. Man vet ju aldrig säkert man kan bara spekulera. min lilla kille. Hoppas det går till sig snart och hans sömn blir detsamma.
 
"Din bebis är fortfarande mycket beroende av dig och du är den viktigaste personen i hans liv så han kommer att hålla reda på var du befinner dig. Han upplever och uttrycker fortfarande separationsångest, men du kan lätta hans oro genom att hela tiden tala om för honom när du går och, försäkrar honom att du kommer tillbaka, och att du verkligen gör det. Så småningom utvecklar han en förmåga att överföra eller projicera sina känslor till dig på något föremål, som till exempel ett mjukisdjur eller snuttefilt. Det är viktigt att du uppmuntara detta och visar att du godkänner det, eftersom det kommer hjälpa honom att känna sig trygg även när du inte är i hans omedelbara närhet. Allteftersom hans tillit till dig och till sin egen förmåga växer kommer han att hantera separation från dig allt bättre." - http://www.blimamma.se/bebisen-ar-7-manader-gammal.html
 
"Mamma, vars är du?"
 

Kommentarer:

1 Clara:

Vår pojk är exakt där nu han är 1v yngre än Ted. Bra att jag kollar din blogg ibland-hade inte förstått vad det var annars. Vår blir verkligen jättejätteledsen om jag är borta mer än tio minuter. Otröstlig ibland. Han sover hos oss i sängen iaf fortfarande så det är lätt o trösta på natten. Hoppas Ted vänjer sig snart, måste kännas jättejobbigt för båda två att du måste lämna han just i den här fasen.

Svar: Ja, ibland är de skönt och bra att följa sånna som har barn i samma ålder för att se ett mönster i deras beteende och förstå att de kan vara en fas och inget annat :) Ted har fått sova i vår säng nu för andra natten, han har inte ro när vi båda ligger där men om han får ligga på någons sida går det så mycket lättare. när han vaknar behöver man bara lägga fram handen och säga att man är där så somnar han om lika fort igen :) Ja, de är riktigt jobbigt att behöva vara borta nu, han är dock inte känslig under dagarna om jag t.ex går till köket om han leker i vardagsrummet, bara lite mammig då han är trött men pappa duger lika bra :)
Michelle Engman

Kommentera här: