Min uppsats.

Många är nyfikna om vad jag skriver om och nu har man kommit så långt att jag kan skriva ut det offentligt eftersom själva "resultatet" börjar närma sig slutet, och bara, BARA, en analys kvar ;) 

Min uppsats tillhör ämnesområdet skadeståndsrätt och är ganska omfattande. Mitt syfte är att utreda det strikta föräldraansvaret som finns i en relativt ny lagregel som säger att föräldrar ska betala ut skadeståndsersättning för brott beras barn begått. Der rör sig alltså om brottsbalksbrott (t.ex misshandel eller stöld) som begås av den som är under 18 år. Denna lagregel infördes 2010 för att på sikt kunna minska ungdomsbrottsligheten genom att föräldrar ska ta ett större tillsynsansvar för sina barn. 
 
För att jag ska nå själva "kärnan" i min uppsats har jag en stor allmän del av vad skadestånd innebär och vad som krävs för att någon ska anses som skadeståndsskyldig, annars kommer jag ju ingenstans i min uppsats om ingen är skadeståndsskyldig :P Sedan kommer en del om barns skadeståndsansvar, en del om föräldrars tillsynsansvar enligt föräldrabalken och SEN kommer vi till delen om föräldrars strikta ansvar. Efter det kommer jämkningsmöjligheter och sedan en analys. Piece a cake, ellerhur?! :P 
 
Nä, nu måste jag fortsätta :)

Ögonen på målet.

 
 
Längtar redan efter nästa sommar. 
En bättre form, en varm dag & så cardio på det ;) 

#älskart!

Han, den där John. Min John!

Hade ett samtal med min mamma imorse. Deeptalk om vem jag är nu, vem jag har varit och vad det liksom var som hände för att jag skulle göra en helomvändning. Svaret är; Han, den där John, min John.
 
Utan att gå in i detalj om vad vi talade om sa jag det att John är anledningen till att jag är den jag är idag, han gör mig till en bättre människa och han är den som alltid finns vid min sida, pushar mig till att bli bättre och boostar den där dåliga självkänslan och det dåliga självförtroendet.
 
Diskuterade vidare till uttrycket "är gräset grönare på andra sidan" och i mitt fall, nä! Kommer aldrig, ALDRIG, i hela mitt liv träffa en finare människa än honom, den där John, min John. Han är snart 7 år av mitt liv, de bästa 7 åren av mitt än så länge korta liv och den jag vill spendera resten av det med. Känns som skrattretande och orealistiskt att tänka mig ett liv utan honom. 
 
 
Himlans så gulligt det vart nu, men det känns som ett bra avslut på en bra dag. Dels att jag fått sitta vid köksbordet och prata med John i lugn i ro i flera timmar under kvällen. Ingen tv och ingen telefon, bara vi två & så en liten Ted som kom och ville ha något tacochips då och då ;) Även dels för att jag som tidigare inlägget handlade om, klarade tentan i allmän rättslära och kan nu lägga hela den kursen bakom mig.